FOTBOLLENS MATCH MOT PROSTATACANCER

BAKGRUNDSINFORMATION

Limhamn Bunkeflo 2007 och Trelleborgs FF drar igång fotbollens match mot prostatacancer genom att aktivt stödja Blue Ribbon!

Syftet är att:
-Samla in medel till forskning och utbildning
-Bidra till kunskapsspridning kring sjukdomen
-Avdramatisera sjukdomen
-Medvetandegöra behovet av likvärdig tillgång i Sverige vad gäller diagnostik och terapi

Sjukdomen
I mitten av 1990-talet uppstod – Blue Ribbon – symbolen för kampen mot prostatacancer, vilken är vår vanligaste cancersjukdom i Sverige. Omkring 60 000 män i Sverige idag har drabbats av prostatacancer, varje år tillkommer drygt 10 000 nya fall och 2 600 män dör årligen i diagnosen. Eftersom många män lever i en parrelation så drabbas också många kvinnor eftersom inkontinens och impotens är kända biverkningar till olika behandlingsformer.

TIDIG UPPTÄCKT är väsentlig - då chansen till bot är stor om cancern inte tillhör den mest aggressiva formen.  Prostatacancern utvecklas oftast långsamt och dess förekomst stiger i relation till ökande ålder. Den vanligaste metoden för upptäckt är ett enkelt blodprov och dessutom vår främsta cancermarkör - PSA (Prostata Specifikt Antigen). Detta blodprov är specifikt för prostata och dess sjukdomar.  Ett lätt förhöjt värde kan även ses vid godartade tillstånd i prostatan. Ett förhöjt värde leder till kompletterande diagnostik.
Men PSA kan bättre än något annat mätinstrument särskilja patienter, som över tid har en större risk att få diagnosen prostatacancer påvisad respektive de män som har en lägre risk. PSA används både för att upptäcka sjukdomen, för att göra en sjukdomsprognos och för att följa och övervaka sjukdomsförloppet.  Det är därför viktigt att ta provet regelbundet för att identifiera en eventuell förändring över tid. Någon allmän screening har ännu inte initierats, men urologer uppmanar män över 50 år att regelbundet mäta sitt PSA, efter att ha tagit del av muntlig och skriftlig information om för- och nackdelar med blodprovet PSA. Idag har Socialstyrelsen slagit fast att ingen svensk läkare får säga nej till en önskan om PSA-provtagning.

Många män kommer för sent till diagnos! Cancern har hunnit sprida sig till andra organ, framför allt till skelettet. Ibland kan de första symtomen bero på metastaser (dottertumörer). Det finns fortfarande en skamkänsla, förnekelse och obehag att söka för symtom från vår ”nedre region”.  Många förknippar prostataproblematiken med gubbsjuka och reagerar först när nattsömnen blir rejält störd, strålen för tunn, blod i urinen, efterdropp som gör att underkläderna luktar illa. Medvetenheten om prostatasjukdomarna måste ökas och samtidigt avdramatiseras. En betydande geografisk variation föreligger i Sverige avseende både synen på värdet av tidig diagnostik av prostatacancer, men också de olika behandlingsformer, som kan erbjudas den enskilde patienten. En mer enhetlig samsyn över landet känns angeläget och bör utarbetas de närmaste åren.

Fakta
-Prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform, utgör 37 % av all cancer som drabbar män
-Över 10 000 män får varje år diagnosen prostatacancer, vilket innebär att 30 män varje dag får diagnosen
-Cirka 60 000 män lever med diagnosen
-Ökningstakten är 2.7% per år under de senaste 20 åren, 4.7% under de senaste 10 åren
-70 % är över 65 år vid diagnostillfället. 0.6 % är under 50 år.
-C:a 10% beror på ärftliga faktorer
-Kosten har sannolikt en viss betydelse, viktigt med grönsaker och frukt
-2600 män dör årligen, d.v.s. 7 män dör varje dag!
-Relativ 10-årsöverlevnad är c:a 55%

Idrottsrörelsens ansvar och möjlighet
Idrottsrörelsen kommer i ett 2000-tal få en allt större betydelse för vårt välbefinnande. Idag kan långt mer än 50 % av all vår ohälsa förklaras av vår livsstil.  För 100 år sedan handlade folkhälsa om att få mat på bordet, tak över huvudet, rent vatten, slippa fattigdomssjukdomarna – det handlade för många människor att överleva dagen på ett drägligt sätt. Idag så överlever de flesta människor dagen, och folkhälsa har fått en helt annan dimension – nämligen att slippa fetma, åldersdiabetes, stress, ensamhet och utanförskap, rädsla m.m. – d.v.s. hälsa handlar på 2000-talet mycket om att kunna leva dagen på ett drägligt sätt. Hälsa har länge varit likvärdig med den fysiska hälsan, men idag är hälsa även psykisk, social och existentiell. Idag talar vi om välbefinnande – att må bra.  Man kan vara frisk och må dåligt eller ha en sjukdom och må relativt bra. Problemet är att sjukvården har inga botemedel mot våra nya diagnoser som kan orsakas av blandmissbruk, mobbing, ledsamhet, frustration, ensamhet, uppgivenhet, rädsla och där bristen på självkänsla kanske har blivit vår tids nya fattigdom. Samhället och sjukvården behöver hjälp med att befrämja en hälsosam livsstil och att öka livskvalitén för våra stora sjukdomsgrupper, cancer inkluderat, i allmänhet och åldrandet i synnerhet. Vi kan upprätthålla livet längre, bota fler, så vi blir äldre, men detta medför paradoxalt nog större krav.
 
Det innebär att vi kommer vare sig ha råd eller inneha verktyg att bota all upplevd ohälsa, särskilt om den bara skall hanteras via lagar, förordningar och politiska beslut. 1980 kostade Sveriges läkemedel 3.7 miljarder och idag tangerar siffran 30 miljarder. Det är inte heller möjligt att lagstifta individens val, sociala struktur, hälsokompetens och empatiska förmåga.

Idrottsrörelsen, liksom många andra ideellt baserade verksamheter, har en fantastisk förmåga att nå och beröra människor, bygger på ett ideellt förhållningssätt, i princip avpolitiserad, har ett internationellt språk, skapar mötesplatser för människor i alla åldrar och med olika bakgrund, når alla viktiga arenor i ett samhälle såsom bostadsområdet, skolor, företag, organisationer etc.  När idrottsrörelsen är som bäst så framstår den som ett ”kitt” i samhällsstrukturen och ett uttryck för medmänsklighet. Sverige har väldigt många ideellt arbetande människor, men tyvärr minskar denna skara – ”man har inte tid”.
Idrottsrörelsen håller sakta på att lämna 1900-talets kravställande och alltmer förstå sin roll i ett 2000-talssamhälle – att man är en del av samhällsutvecklingen och får de resurser man förtjänar. Det finns fortfarande en mentalitet hos många föreningar att först invänta olika bidragsmöjligheter och därefter ta initiativ. Dock blir alltfler föreningar proaktiva, tar fram entreprenörskapet och formulerar möjliga vägar och interaktiva lösningar. Bunkefloprojektet är ett exempel på detta synsätt. Detta projekt som är en samverkan mellan Universitetssjukhuset MAS, Malmö Högskola, Ängslätt/Sundsbroskolorna i Bunkeflostrand och Bunkeflo IF (numera LB07), blev ett av Sveriges mest efterfrågade och uppmärksammade hälsoprojekt och har sannolikt – på ett eller annat sätt – påverkat hundratusentals människors vardag. Det krävdes inga politiska beslut!
Idrottsrörelsen måste alltid vara större än själva idrottsprestationen!

Fotbollen – ett verktyg i en samhällsutveckling
Världens största idrott och dessutom den billigaste för utövaren. Berör alla åldrar, och av tradition många män. Fotbollen utövas över hela vårt land och i varje by finns i princip en förening. Vi har ett av våra mest folkkära och framgångsrika landslag. Fotbollen har alltid färgstarka profiler, spelas året runt, ligorna tillgänglig via TV. 
Den största inomhussporten.
När fotbollen tar ställning i en samhällsfråga så får det genomslag lokalt, regionalt och nationellt.

Fotbollens match mot prostatacancer
Trelleborgs FF i Allsvenskan och Limhamn Bunkeflo 2007 i Superettan initierar fotbollens match mot prostatacancer genom att stödja Blue Ribbon.

Inom dessa föreningar finns en specifik medicinsk kompetens och erfarenhet att arbeta med nationella hälsoprojekt. Båda föreningarna är starkt värderingsdrivna och har ett stort samhällsengagemang. TFF och LB07, drar 2008 igång aktiviteter för att stödja Blue Ribbon med syfte att få praktiska erfarenheter samt tid att kunna medvetandegöra och engagera hela fotbollsrörelsen inför 2009.  I år engageras TFF:s och LB07:s sponsorer och medlemmar. Arbetet inriktas på att hitta arbetsmetodik för 2009, vilket innebär att den insamlade summans storlek 2008 får en sekundär betydelse.

Aktiviteten bedrivs under 1 månad per år, 2008 under maj månad och fr.o.m. 2009 april månad.
Alla medel som samlas in 2008 av TFF och LB07 skänks till Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS. Detta känns naturligt eftersom båda föreningarna finns inom sydvästra sjukvårdsdistriktet i Skåne. Insamlade medel 2009 kommer självklart att få en vedertagen nationell spridning, inkl. förhoppningsvis ett forskarpris utdelat vid Fotbollsgalan.

Ansvariga:

TFF
Per-Anders Abrahamsson
Ordförande i TFF
Professor i urologi
Ordf. för Europas urologsällskap
Aktiv roll i TFF sedan 80-talets början
Hårt engagerad i TFF på 80-talet
Per-Anders.Abrahamsson@skane.se

LB07
Per Gärdsell
Styrelseledamot LB07, f d ordf. i BIF
Docent i ortopedi
En av initiativtagarna till Bunkefloprojektet
per.gardsell@bunkeflomodellen.com
                                

Dessutom engageras resp. marknadsavdelning, ansvariga för hemsidor och övrig kommunikation, samt ett antal mycket kompetenta och engagerade medlemmar.
TFF och LB07 presenterar en marknadsplan för Fotbollens Match mot Prostatacancer på resp. hemsida.

Kontaktperson TFF Marknad
Barbro Bengtsson
Barbro.bengtsson@tff.m.se

Kontaktperson LB07 Marknad
Rutger Hagstad
rutger@lb07.se

Tidigare UEFA presidenten Lennart Johansson är projektets beskyddare.

För mer information klicka på länkarna nedan:
...Bakgrundsinfo
...Press Release